Riskspridning från grunden: lägg inte alla ägg i samma korg

Tappar man en korg med ägg går alla sönder. Fördelar man dem i flera korgar finns frukosten kvar även om en åker i golvet.

Det är hela idén med riskspridning. När det gäller investeringar: lägg inte alla pengar i en enda aktie, en enda sektor eller ett enda land. Sprid dem så att en enskild dålig nyhet inte kan utradera hela portföljen.

Det låter enkelt, och det är det. Men för nya investerare är det också den mest användbara vanan att skaffa sig. Den är mer värdefull än att välja den enda ”rätta” aktien och betydligt lättare att lyckas med.

Som nybörjare kan man ibland frestas att satsa allt på ett företag man tror på eller ett tema alla pratar om. Ibland går det bra. Men oftare gör det inte det, och då finns inget i portföljen som dämpar smällen.

Riskspridning hindrar inte att något går fel. Men när en del av portföljen har en dålig vecka kanske en annan inte har det. Då blir den samlade avkastningen jämnare och mindre beroende av att en enda satsning lyckas.

Att sprida riskerna kräver mer än att bara äga fler tillgångar. Poängen är att välja sådana som inte alla påverkas av samma faktorer. Det finns några olika sätt att göra det:

• Tillgångsslag: aktier, fonder, obligationer och likvida medel (eller liknande placeringar, som penningmarknadsfonder) reagerar olika på samma nyheter. En portfölj med enbart aktier svänger mer åt båda hållen än en som också innehåller obligationer eller fonder.
• Geografi: det är lätt att anta att en ”global” fond verkligen ger exponering mot hela världen. Men i många populära globala indexfonder står USA för 60–70 % av innehaven*. Olika ekonomier går inte i takt. Om man inte ser upp kan den ”globala” portföljen därför bli en omväg till en USA-portfölj. Genom att medvetet sprida innehaven över regioner blir man mindre beroende av hur en enda ekonomi utvecklas.
• Sektor: branscher har sina egna cykler. Dagligvaror, energi, hälsovård och teknik stiger och faller inte samtidigt. Därför kan spridning mellan sektorer jämna ut svängningarna över tid.
• Leveranskedja: två företag i helt olika sektorer kan ändå stiga och falla tillsammans om det ena är starkt beroende av det andra. Ett exempel är en chiptillverkare och ett mobilmärke som använder dess chip. Att känna till sådana kopplingar hjälper en att sprida riskerna längs leveranskedjan, inte bara mellan sektorer.
• Enskilda företag: även inom en sektor eller fond kan pengarna bli koncentrerade till bara en handfull bolag.

Både ja och nej. En börshandlad fond (ETF) samlar många företag i en enda investering. Ett köp sprider alltså pengarna över flera innehav i stället för en enda aktie. För de flesta nybörjare är en bred ETF ett bra första steg.

Men ”bred” betyder inte alltid ”balanserad”. Vissa ETF:er följer ett särskilt tema eller en sektor och påverkas därför av just den utvecklingen. Även breda, välkända index kan domineras av ett fåtal jättebolag utan att det märks. Då blir exponeringen mot en handfull bolag större än fondnamnet antyder. En ETF är ett bra verktyg för riskspridning, men inte hela verktygslådan.

Äger du mer än en ETF? Kontrollera gärna om de faktiskt har olika innehav. Det är lätt att hamna med tre fonder som till stor del består av samma handfull bolag. Hos Lightyear hittar du Underliggande innehav under Insikter. Där ser du tillgångarna i alla dina ETF:er på ett ställe. Då kan du upptäcka sådana överlapp i stället för att gissa.

• Att lägga det mesta (eller allt) i en enda aktie eller ett upphaussat tema.
• Att anta att en fond automatiskt sprider riskerna bara för att den innehåller många bolag.
• Att köpa flera fonder utan att kontrollera överlapp och få samma handfull bolag tre gånger om.
• Att jaga fjolårets vinnare i stället för att hålla fast vid en fördelning som passar de egna målen.
• Att förväxla ”fler investeringar” med ”bättre riskspridning”. Tio liknande satsningar ger inte bättre riskspridning än två helt olika.

Strategin behöver inte vara perfekt från början. En rimlig start kan se ut så här:

• Börja brett. En ETF med låg avgift och bred riskspridning är en stabil grund för de flesta nybörjare.
• Stanna inte vid ett enda tillgångsslag. När du har provat ett kan du läsa på om fler och lägga till dem i portföljen.
• Sprid investeringarna geografiskt när portföljen växer, i stället för att hålla dig till en enda plats.
• Kontrollera överlappningar när du äger fler än en fond, så att du vet vilka underliggande innehav du faktiskt har. Verktyg som vår Genomlysning av innehav hjälper till med det.
• Se över portföljen ibland, inte hela tiden. Riskspridning är en vana, inte något man gör en gång och sedan är klar med.

Riskspridning garanterar ingen vinst och tar inte bort all risk. Ingen investeringsstrategi kan göra det. Men det är det enklaste och mest tillförlitliga sättet att undvika större risk än man tänkt sig. Därför är det en vana att skaffa sig redan från den första investeringen.

Fotnot: USA står för över 70 % av MSCI World Index. Även i det mer balanserade FTSE All-World är andelen över 60 %.